(OBS. Innan ni läser, jag har ingenting emot bögar. Bara tjuvbögar.)

Frågan är varför jag dras till skit, eller om det kanske är skit som dras till mig.

Börjar fundera på om jag är förföljd av olycka. Mycket förtjänar jag, men finns det någon måtta?

Jag har ju på senaste tiden blivit av med både det ena och det andra, både självförvållat och stulet.

Ni har inte ens fått ta del av allt, och lika bra är väl det också. Men tillbaka till själva meningen..

Igår efter jobbet mötte jag upp mina fina vänner Eddie och Diego för att ta en AW på Victoria.

Vi sätter oss och dricker, men pojkarna är lite lätt kinkiga över val av plats (deras val!).

Efter en stund och många om och men bestämmer vi oss för att åka vidare till ett annat ställe.

Tillslut skiljs vi åt och jag bestämmer mig för att åka tillbaka till Victoria för att möta upp en annan vän.

Eftersom det är ca 20min kvar innan stängning struntar jag i att hänga av mig sakerna i garderoben.

Istället lägger jag jackan och väskan tillsammans med resten av sällskapets saker där vi står..

När klockan nu blivit 03, vad tror ni inte har hänt? JO, min jacka är såklart försvunnen.

Ingen annans, utan bara min. Jag börjar lacka lite lätt och springer ut för att ställa mig vid utgången.

Har jag tur så har tjuven inte hunnit lämna stället. Så jag står och spanar för allt vad jag är värd.

Men hur lätt är det? Majoriteten har tydligen bestämt sig för att äga en svart jacka...

När jag börjar ge upp hoppet skymtar jag en jacka som är suspekt lik den jag blivit av med.

Med dom bestämdaste stegen trampar jag fram till en kille som är över 190cm lång.

Trycker upp fingret i ansiktet på honom och fräser fram att han har snott min jacka.

Ohyfsad och förbannad som jag är kastar jag ner fingrarna i jackfickorna och får fram halstabletter.

"SER DU? HALSTABLETTER! MINA HALSTABLETTER!" gormar jag. Han är inte övertygad.

Okej? Jag kastar mig vidare mot bröstfickan och sliter fram ett bankomatkort.

"SER DU? MARJUANNELI STÅR DET PÅ KORTET!" Snubben ger upp och tar av sig jackan.

"OCH MITT CIGGPAKET DU HÅLLER I HANDEN SKA JAG FAN OCKSÅ HA TILLBAKA! NU!"

Varför ciggpaketet i sig var så viktigt var för att jag mölat ner mina kontanter där.

(Jaja, sluta röka funkade ett tag. Men sen saboterade jag mitt liv, så jag gav upp. Sorry!)

Hur kommer det sig att den här bögen, (ja man såg att han var bög) på 190cm valde just min jacka?

Jackan var på tok för liten för honom, och där min jacka låg fanns det flera manliga jackor att välja på.

Tjuvbög. Så jäkla glad att jag hittade honom innan han lämnade stället med mina saker. Någon måtta?

PS. Jag var inte full när detta inträffade, innan ni försöker komma med någon snygg åsikt.